Till Riksförbundet
Gå till distrikt

Historik

Gingri Bygdegårdsförenings historia. 

På initiativ från medlemmar ur Gingri avdelning av bondeförbundet och SLU uppfördes år 1944 Gingri Bygdegård av insamlade medel och virke, samt av utfört eget arbete. Bygdegården förvaltades då av en interimsstyrelse tillsatt den 16 januari 1944.

Den 18 oktober 1947 hade denna interimsstyrelse kallat till möte i Gingri Bygdegård för bildande av Gingri Bygdegårdsförening UPA.

År 1948 behandlades Bordtennisklubbens Rex framställan att få hyra bygdegården en gång i veckan under vårsäsongen. Framställningen bifölls och hyran fastställdes till 3:- per kväll. Frågan om bygdegårdens målning behandlades, varvid kostnadsförslag snarast skulle införskaffas.

År 1949 vid sammanträde den 30 maj 1949 meddelade sekreterare Eskil Johansson att föreningen fått mottaga en donation på 15.000:- jämte kaffe- och matservice i Rosenthal från fröken Ester Stenborg, Borås.

Vid sammanträde den 2 september 1949 uppdrogs åt John Pettersson att försöka skaffa lämplig person som kan utföra grävning av brunn.

Vid årsmötet 1963 diskuterades frågan att ombilda nuvarande bygdegårdsförening till Gingri Nya Bygdegårdsförening. Ordföranden meddelade att det numera inte är nödvändigt att en bygdegårdsförening är en ekonomisk förening, vilket medför både besvär och kostnader.

Gången blir då att den nya bygdegårdsföreningen övertar den gamlas tillgångar och skulder, samt att ett gåvobrev upprättas och stadgar fastställs.

Vid styrelsemöte år 1964 väcktes förslag om försäljning av det antika porslinet som stått oanvänt i bygdegården ett 15-tal år. Risk föreligger om skada eller åverkan på porslinet.

År 1964 ombildades bygdegårdsföreningen från en ekonomisk förening till en ideell förening. Den nybildade föreningen övertager då den gamla föreningens skulder och övriga förbindelser, som utgörs av tecknade insatser från Gingri Centeravdelning och Gingri CKF avdelning. Antalet insatser utgjorde 40 st. aktier om vardera 50:- på varje av de nu nämnda organisationerna samt att dessa väljer 8 ombud vardera i Gingri Nya Bygdegårdsförening.

År 1965 beslöts att det antika porslinet samt bibliotekets böker skall förvaras i bygdegården, dock bör tillses att nämnda saker förvaras väl inlåst.

År 1971 beslöts att låta insätta 2 toaletter, varmluftspanna samt elspis. Arbetet utfördes av medlemmarna. Bygdegårdsföreningen erhöll 8.000:- i kommunalt bidrag.

År 1975 förekom ett inbrott i bygdegården, varvid en Flyckt-tavla ”Runarpsstugan”, 10 reproduktioner samt en porslinsskål ”Rosenthal” blev tjuvarnas byte. Ersättning från Länsförsäkringar blev 7.300:-.

År 1976 installerades telefon i bygdegården. Vidare beslöts att anlita ordningsvakter vid behov.

År 1979 besökte byggnadskonsulent Torsten Sedin bygdegården samt upprättade förslag till upprustning. Som representant från Borås kommun var Per-Uno Hansson närvarande.

År 1983 har Gingri Nya Bygdegårdsförening tilldelats preliminärt statligt bidrag till upprustning av Gingri Bygdegård med 326.900:-.

Vidare är Borås kommun beredd att lämna ett bidrag på 40.800:- samt att lämna kommunal borgen för att banklån på 200.000:-. Vidare ikläder sig kommunen garanti för täckning av bygdegårdens driftkostnader. En representant från kommunen skall dessutom ingå i bygdegårdsföreningens styrelse.
Upprustningen är kostnadsberäknad till 560.000:-.

15 juni 1984 återinvigdes bygdegården med en stor fest för alla medlemmar.

1999 efterskänkte Gingri Centeravdelning och CKF sina andelar i bygdegården eftersom de skulle gå upp i Fristads avdelningar, samma år beslöt årsmötet att bygdens folk skulle få teckna andelar i bygdegården a; 100:-/st.

2013 beslöt årsmötet att se över stadgarna och bli medlemsägt istället för andelsägt.

2014 godkände årsmötet stadgarna för första gången och 2015 godkändes de för andra gången och vi gick över till medlemsägd bygdegårdsförening.